BOKBACKEN
Dag 5
Min poesiutmaning innehåller 24 titlar. De är löst förbundna med något eller några av de fyra elementen, jord-luft-eld-vatten. Jag inleder med Birgitta Lillpers senaste bok, "Kälda". Lillpers har gett ut både romaner och diktsamlingar. Jag kom först i kontakt med hennes böcker i mitten av 1990-talet.
Under senare år har jag stött på ett par av hennes dikter i olika antologier, bland annat dikten "98" som är hämtad från boken "Industriminnen" (2012) och är upptagen i mastodontantologin "Svensk poesi" (2016). Det intressanta med den dikten är att den talar om rengöringsarbete. Hennes nya bok handlar om att ta hand om och rensa en vattenkälla på gårdsmarkerna.
Birgitta Lillpers är bosatt i Orsa. Hon betraktar sig i första hand som lyriker, även om genombrottet kom med romanen "Blomvattnarna" (1987). Citat: Wahlström & Widstrand
Rolands poesiutmaning - Bok 1 - vattentema
Vald bok: "Kälda" av Birgitta Lillpers. ISBN 978-91-86617-57-8
(Pequod Press, 2020.)
Diktsamlingen är i stor utsträckning en stilla betraktelse över livet och hoten mot fruktbarheten. Vissa av de svenska diktraderna får en extra tolkning på orsamål, och Birgitta Lillpers tackar inledningsvis Eva Olander för den kunskapen. Eva Olander har tillsammans med Karin Ohlsén gett ut boken "Orsaord : en orsamålsordbok" (2010, utökad uppl. 2013).
Jag blev så klart nyfiken på den detaljen och studerade Orsamålets abc, som går att finna i cybervärlden. Här fann jag orden för man (kell) och kvinna (kelingg), och fick förklarat för mig att orsamålet använder sig av tregenussystemet, precis som tyskan. Det delas alltså upp i maskulinum, femininum, och neutrum. På svenska heter det såväl en man som en kvinna, medan det i orsamålet blir jenn kell och je kelingg. I dokumentet hittar ni också intressanta ljudbesläktade ordkopplingar mellan engelskan och orsamålet. Ni får även en genomgång av hur de regelbundna verben böjs. Det viktigaste verbet i Lillpers diktsamling är resör, som betyder rensar.
Boken innehåller endast 69 sidor men på dessa återfinns 18 frågetecken och utöver dem finns det formuleringar som är frågor men där saknas skiljetecken. Det är uppenbart att poeten vill ställa frågor till omvärlden och till läsaren. Det finns tre passager som är signifikativa.
Först skriver hon:
När istället för hjärta
längst in är
en handelskammare
vad ska
en dag då
komma upp här
runt källan
Jag tolkar det som bevarandet av skogsbruk/naturbruk kontra avverkningen för kapital och investering.
***
Lite längre fram får vi effekterna av den varma sommaren och bränderna som den medförde.
Något kan försvinna från dig
plötsligt med släpande rot
eller som ett långt stråk ljummet kärvande stål
...
Och jag går och lovar ut vatten
som en drottning
utlovar och bjuder in,
yvande mig som en god innehavare
***
Ett sorts bokslut över debit och kredit kan skönjas i de sista skälvande raderna.
...
Hur är den källa nu, som aldrig sinat, hur är det
i dess närhet?
...
Snart vet vi vad som verkligen ska växa här.
***********************************************************************************
Fast samtidigt sträcker sig arbetet med källan över lång tid och det görs ett avstamp inför framtiden när hon skriver att hon ska berätta mer sedan.
Jag tycker att diktsamlingen var väldigt grundläggande och utan några yviga gester. Den handlar om naturvård och tankar om fruktbarhet.
SLUTBETYG: Boken får 3 av 5.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar