torsdag 21 januari 2021

För 200 år sedan

BOKBACKEN
Dag 13

Min läslogg innehåller som tidigare beskrivits 154 böcker. Ett fåtal av dessa är skrivna före 1900-talets början. Den äldsta skriften i min förteckning är knuten till 400-talet. Men den näst äldsta avslutade jag igår. Det var "Övertalning" av Jane Austen, som utgavs 1818 året efter hennes död. Det är också den postuma utgivningen som ligger till grund för valet. Kategori 30 i Helmet-lukuhaaste innebär "Boken är publicerad efter författarens död".

Helmet-lukuhaaste - Kategori 30 - Boken är publicerad efter författarens död
Vald bok: "Övertalning" av Jane Austen.
(PAN pocket, 1999. Översättning: Jane Lundblad.)


  Jane Austen fullbordade sex romaner. Vid hennes död fanns det fragment sparade till ytterligare en. Två av de  färdigskrivna, Northanger Abbey" och "Övertalning", publicerades efter hennes död.
  Jag har tidigare läst "Stolthet och fördom" (1813) samt "Emma" (1816).

  Boken handlar om adelsfamiljen Elliot; Sir Walter och hans tre döttrar, Elizabeth, Anne och Mary. Den äldsta dottern följer troget Sir Walters tankar om stånd och status. Den yngsta och lite mer naiva Mary gör detsamma. Medan Anne har helt andra föresatser kring vilka hon vill umgås med och vilken man hon vill ingå äktenskap med.

  Det går rätt snabbt i början av boken. Vi får reda på att Sir Walter har levt över sina tillgångar och att Anne avbrutit en förlovning på inrådan från fadern och familjens nära vän Lady Russell. 
  Sen flyttar handlingen framåt åtta år. Umgängeskretsen utökas. Det förekommer flera karaktärer som gjort karriär inom flottan. Relationen mellan de adelsbördiga och de som kommit upp sig på annat sätt är inte helt friktionsfri, och mannen som Anne bröt med har under tiden avancerat till kapten.
  Det råkar även vara en amiral som hyr in sig på Sir Walters ägor, Kellynch Hall, när deras ekonomi sinar.

  Självklart återinförs hennes förlorade kapten i handlingen när det visar sig att han är bror till amiralens hustru. Anne och kapten Wenworth håller socialt avstånd till varandra. De bevakar vad som sägs och tycks om den andre. Samtidigt kopplas de ryktesvägen ihop med andra moatjéer. Helt enligt känt Austen-manér.

*****

  Kritikerna hävdar att "Övertalning" saknar den smittande livsglädjen och de ironiska insticken som genomsyrade de tidigare romanerna. Det är förhållandevis glest mellan replikerna och tankegångarna som får en att dra lite på smilbanden. Man bör betänka att Jane Austen var sjuklig under sammanställningen av manuskriptet. Det kan ha påverkat slutprodukten. 
  Vid några tillfällen i boken får jag en känsla av att hon vill efterlämna någon form av statement, och att den drivkraften gått ut över intrig, handling och replikskiften. Ett tydligt sådant tillfälle är när hon beskriver att livserfarenhet (i det här fallet inom sjukvården) är lika mycket värd som bildning genom studier och litteratur.

- Vilka olika sidor av människonaturen brukar de inte få se! 
...
- Ett sjukrum kan ofta skänka lika mycket som hela volymer.

  Det blir än mer tydligt i diskussionen angående könens olikheter och möjligheter som förs mellan Anne Elliot och kapten Harville i slutet av boken. Anne hävdar (helt riktigt):

Männen har alltid haft fördelen framför oss att de fått berätta sin historia själv. De har i så mycket högre grad fått uppfostran, de har haft pennan i sin hand. Jag vill inte gå med på att böcker bevisar något.

  Kritikerna har även haft synpunkter på inledningen, att den skulle vara svår att ta till sig. Det håller jag inte riktigt med om, kanske för att jag nyss läst tre romaner som börjat rätt trögt. Däremot tycker jag att "Övertalning" som helhet är en rätt tunn historia. Den är inte nära "Stolthet och fördom" kvalitetsmässigt.

  Översättaren anser att boken är hennes mest personliga och att de subjektiva ställningstaganden visar på en mognad i författarskapet. Samtidigt kanske det gick ut över berättarglädjen?

SLUTBETYG: Boken får 3 av 5.

onsdag 20 januari 2021

Den siste till bordet får benen

BOKBACKEN
Dag 12

  För fjärde romanen i rad puttrade historien så sakteliga igång. Jag kom på mig själv flera gånger om, tänkandes - vad ska det bli av den här historien. Ungefär som när man tvivlar på om spisplattan är påsatt då man kokar upp pastavattnet. "Oscar Waos korta förunderliga liv" är fylld till brädden med spanska glosor och boken hade verkligen behövt en ordlista som komplement. Det förekommer dessutom särskilda dominikanska uttryck som går min uppfattningsförmåga förbi.
  Och någon glädjefylld berättelse är det inte.

  Romanen är mitt första val från David Bowies lista med hans hundra favoritböcker. Den går att hitta här. Jag har tänkt att läsa sex av dem under 2021.

David Bowies Boklista - Bok 1/2021
Vald bok: "Oscar Waos korta förunderliga liv". ISBN 978-91-0-012068-9
(Bonnier, 2009. Översättning: Niclas Hval)

  De tre huvudkaraktärerna i boken är immigranten (till USA/New Jersey) Hypatía Belicia Cabral och hennes två barn Lola och Oscar. Vi flyttas fram och tillbaka i deras släkts historia, hela tiden med referenser till Dominikanska Republikens historia. Vi får de blodiga berättelserna från diktatorn Trujillos regim. Hur hans underhuggare och säkerhetspolis våldför sig på Belicias far och hur det även drabbar henne själv.

  Men det är framför allt Oscars historia. Han som skriver egna texter om hjältar och fantasivärldar, och som läser Sagan om Ringen om och om igen. Ju äldre han blir, ju större blir hans längtan efter flickvän och intimt umgänge. Det går sådär med den saken.

  Trots hemskheterna så är kapitlen där handlingen förläggs till Dominikanska republiken de bästa delarna av boken. Det märks att författaren känner till vartenda gruskorn i landet.
  Tesen han driver, om varför det går som det gör, är att släkten har en förbannelse vilande över sig, en fukú. 

  Men tyvärr är det den faktorn som drar ned betyget för min del. Ett människoliv likt Oscars som präglas av utstötthet, låg självkänsla, främlingskap och psykisk ohälsa är värd ett väl anlagt porträtt.
  Bönerna och förbannelsens ok hör bättre hemma i Mordor.

  Rubriken har jag hämtat från det latinska uttrycket tarde venientibus ossa (åt den siste återstår benen) som förekommer i boken.

SLUTBETYG: Boken får 3,5 av 5.

tisdag 19 januari 2021

Snöflingor skiljer tid från rum

 Ugglan & Boken synar boktitlar på S i Tisdagstrion:


  Jag försökte minnas några bra böcker på S som jag läst de senaste åren, men gick bet. Istället valde jag två böcker som jag ständigt återvänder till, samt en diktsamling som jag läste för exakt 10 år sedan.


1) Inför min poesiutmaning (2 diktsamlingar per månad) 2021 så gjorde jag åter studiebesök i antologin "Svensk poesi". Jag har inte läst de drygt tusen sidorna från pärm till pärm utan använder den som ett uppslagsverk. Jag hade bestämt mig för att inleda Poesiutmaningen med Birgitta Lillpers purfärska bok "Kälda" och kontrollerade vilka av hennes alster som fanns med i antologin.

  En favoritpoet för mig är Tua Forsström. Här får ni ett textsnitt från hennes bidrag i boken:

... Det snöar över skräp
och serpentiner, det snöar över
snön och några ljus i snön som yr likt
svindel. Milda dagar, ett litet
vatten: I själva verket märkte
vi aldrig att vi reste.

ur Parkerna, 1992. [Svensk poesi / under redaktion av Daniel Möller och Niklas Schiöler. Bonnier, 2016. Sid. 894.]

2) Den kanske viktigaste boken i min ägo är Siv Strömquists "Skiljeteckensboken". Den kanske inte är skribentproffsens nödvändigaste redskap men den är definitivt vällingflaska åt nybörjaren. Jag har införskaffat den till flera av de gymnasiebibliotek som jag tjänstgjort vid, och mer än en gång har elever tackat mig för den här referensboken. Jag har främst använt den för att förkovra mig inom kommateringens konst och semikolonets användningsområden.
(Skiljeteckensboken : skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp / Siv Strömquist. Morfem, 2013.)

3) Det har säkert framgått att jag läser enormt mycket poesi, och under en treårsperiod drev jag poesibloggen "Poetry with blues" (2014-2017). 
  För exakt tio år sedan läste jag Bruno K. Öijers bok "Svart som silver". Men det var först under skilsmässoåret 2014 som jag tog till mig den på riktigt. Alla människor hamnar någon gång i livssituationer som präglas av sorg. 

  Jag har ett behov av att läsa texter som inte undviker det faktum att det finns mörker som inte går att bota med artificiellt ljus. Jag avslutar med att släppa några snöflingor till ...

jag har kastat
och gjort mej av med det mesta
jag behöll inte mycket
jag behöll det som faller
jag behöll en handfull snöflingor
när jag säjer till
faller dom igen
när jag säjer till krossar dom berg

(ur Svart som silver / Bruno K. Öijer. Wahlström & Widstrand, 2008.)

måndag 18 januari 2021

Maderna himmavid

Nöbbelövs mosse med Vallkärra mader (CC 4.0)

Förra veckans läsning var ingen hägring (göteborgsk humor😉). De fyra titlarna växte samman till en etymologisk oas i de torra reklambladens öken. Nu har jag fyllt min ordkåsa till brädden.

Veckans ovanliga eller dialektala ord:

  "Snörmakare Lekholm får en idé" skrevs på 1920-talet och innehåller mängder av intressanta och ovanliga ord. 
  Sladderspegel - en reflexionsspegel som gjorde att man hade kontroll över gatans händelser genom spegelns vinklingar. Farfar Lekholm tog plats i en länstol vid fönstret i förmaket och kunde så följa folkvimlet.
  Knävelborr - farfar Lekholm var innehavare av en arkaiserande mustaschprydnad och vid det kungliga besöket i Kristianstad ges de följande beskrivning: "de silvervita knävelbårarna stodo vaxade och styva ut i luften på båda sidor". [Från tyskan knebelbart, sannolikt av tyskans knebel, 'tvärslå'.
  Mader - finns med i citatet om staden Kristianstad. I SAOB kan vi läsa - lågt liggande, gräsbevuxen mark; särskilt om mark som ligger längs ett vattendrag eller en sjö och tidtals översvämmas av vattendraget osv., sank ängsmark, kärräng. (Se bild ovan). Ordet mad är i avljudsförhållande till fornsaxiska mātha, fornengelska mǽd, eng. meadow; besläktat med latinets metere, 'meja', 'skörda'.
  Pilleknarkare - farbror Anders fru uppmanas ta en liten pilleknarkare. "Det piggar upp magsyran."
Det är en skämtsam benämning på sup; styrketår, ”hutt”. [Dialektalt uttryck från Skåne. Pilleknäck är en blandning av brännvin och madeira eller kaffe.]
  Antediluviansk - Kalle Lekholm ser en antediluviansk oxvagn när han anländer från Amerika. Enligt SAOB: något som gör intryck av att tillhöra en längesedan förfluten tid; i yttersta grad otidsenlig.

  Slutligen tar jag med ett av mina absoluta favoritord; schibbolet. När Tara Westover inleder sin skolgång blir klädstilen bland kamraterna ett slags schibbolet för att avgöra om de är fromma eller ej. Schibbolet = beteckning för något som karakteriserar eller utmärker något eller varmed man kan pröva någots kvalitet o. d.; (särskiljande) karakteristikon, skiljemärke. [hebreiskt ord som uttalades olika i olika delar av det gamla Palestina, därav betydelsen av ordet, såsom ett lösenord]

Veckans namnkoll:

Cardellska regementet - Preussaren Carl von Cardell (1764-1821) tjänstgjorde mestadels vid Wendes artilleriregemente och kom att spela en stor roll när det gällde att modernisera det svenska artilleriet som varit världsledande under trettioåriga kriget. Under sent 1700-tal hörde det dock hemma på museum. 

Dürkopps Diana - matematiker Lekholms fyra söner har alla hanterat en Dürkopps Diana. Dürkopp Adler GmbH, Bielefeld grundades som en symaskinsfabrik, men började 1885 att serieproducera cyklar.










  Gary Gygax - I "Oscar Waos korta förunderliga liv" drömmer Oscar om att bli en ny Gary Gygax (1938-2008), som var en amerikansk speldesigner och författare. Han är mest känd som upphovsman till Dungeons & Dragons, världens första kommersiellt tillgängliga rollspel, tillsammans med Dave Arneson.
  En av Oscar Waos favoritanime är The Macross saga. Det är en japansk science fiction anime, skapad av Studio Nue (mest framträdande designer Shoji Kawamori) och Artland 1982.
  Oscars syster Lola ser sig själv som Dominique och hon jämför snygga killen Aldo med Roark, två av karaktärerna i Ayn Rands bok "Urkällan".

  Vid Olympiska vinterspelen i Salt Lake City 2002 anordnades tävlingarna i längdskidåkning vid anläggningen Soldier Hollow i Wasatch Mountain State Park. Brigham Young University (där Tara Westover studerade) ligger i hjärtat av Wasatch Mountains. Wasatch betyder Blue Heron (amerikansk gråhäger) på shoshone-språk.

Veckans tecken eller symbol:

(Oscar II:s namnchiffer. CC 4.0)
  Kung Oscar II (1829-1907) besöker Kristianstad i "Snörmakare Lekholm får en idé". Stationshuset var prytt med kungens krönta namnchiffer och behängt med långa granrisgirlander.










I diktsamlingen "Bekantskap önskas med äldre bildad herre" går att läsa:
 
När dagen gryr och dom arbetsföra har bråttom brukar jag stå utanför Nordiska Kompaniets huvudentré. Jag bara står där. Och väntar.
Nordiska Kompaniet är välkänt för sin logotype, skapad 1902 av inredningsarkitekten David Blomberg (1874-1962).

I Tara Westovers biografi uttrycker hennes pappa att farmor går Illuminatis ärenden. Illuminat-orden är en av jur. professor A. Weishaupt år 1776 i Ingolstadt i Bayern stiftad, hemlig orden med deistiska och republikanska principer. (SAOB) [Orden använder sig av symbolen det allseende ögat.]
Veckans nordiska ord:

tuting - om omgång alkoholhaltig dryck; särsk.: toddy. [troligen av danskans tude, 'dricka sprit', 'supa']

kuscha - "Hon tog hans tystnad som tecken på att hon kuschat honom på allvar", ur Snörmakare Lekholm får en idé. Det betyder att tvinga (ngn) till lydnad eller undergivenhet, få (ngn) lydig eller spak, kujonera. En avledning av KUSCH; formen kusa (äv. i sv. dial.; jämför norskans kusa seg, 'böja sig ned')

Veckans slanguttryck:

greenbacks - ett uttryck som farbror Fredrik Lekholm använder sig av när han beskriver sitt handelsliv i Amerika. Ett slanguttryck för dollarsedlar. Namnet kommer så klart från färgen på sedlarna.

Veckans latin:

macadamianötter - Tara Westover tar jobb i Randys firma som säljer nötter. Macadamiasläktet (Macadamia) är ett växtsläkte med flera arter träd varav två har ätliga nötter och odlas kommersiellt. Trädsläktet har fått sitt latinska namn efter; Dr John Macadam (1827-1865), som var en skotsk-australiensisk kemist, medicinprofessor, australisk politiker och statsråd och medlem av Burke and Wills-expeditionen. 
  Tänka sig att det finns två John Macadams som haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. John Loudon MacAdam (1756-1836) var en skotsk ingenjör och uppfinnaren av "macadamisation", en effektiv och ekonomisk metod för att bygga vägar. McAdam var väginspektör, fick sin metod antagen för hela England 1823 och blev 1827 överinspektör över rikets vägbyggnader. Det krossade stenmaterialet - makadam- bär hans namn.

Publius - ett vanligt personnamn under romarrikets historia. Tros ha samma ursprung som det latinska uttrycket publicus, 'folket' eller 'av folket'. Användes som pseudonym av James Madison, Alexander Hamilton och John Jay när de skrev sina berömda skrifter till amerikanska konstitutionens försvar. Tara Westover skrev en essä för professor Steinberg, i vilken hon jämför deras texter med Edmund Burkes.

Veckans yrkesbegrepp:

bävernylon - Kristina Lugn formulerar en fras om ett barn: Mitt vackra barn i bävernylon vad är det du tänker på? Bävernylon är ett tyg som tillverkas i Mosjöns väveri i Norge. Man valde att kalla det så eftersom det är glatt på utsidan, slitstarkt, vattenavstötande, varmt och inte låter fukt tränga in på insidan. På så sätt liknar det bäverns päls.

tinktur - Tara Westovers mamma tillverkar tinktur, drogextrakt i lösningsmedel (ofta färgat).

Tara Westovers mamma drabbas av pandaögon efter deras allvarliga bilolycka. Pandaögon = subkutana hematom (blåmärken) runt ögonen.

Taras dansgrupp får nya dräkter, men blir besvikna när det är tröjor från Fruit of the Loom.
Fruit of the Loom - är ett amerikanskt företag, bildat 1851, som tillverkar kläder, särskilt fritidskläder och underkläder. Företagets huvudkontor ligger i Bowling Green, Kentucky. Namnet är en parafras på det bibliska uttrycket "fruit of the womb", alltså livmodern och barnet. "Livmodern" vid klädestillverkningen är The Loom (vävstolen).

söndag 17 januari 2021

Världen utanför var så vacker, men inne i bilen...

ORDSLALOM - 02 - "Från fysiken till litteraturen via bibelcitat"

1) mycket liten beståndsdel inom fysiken (8 bokstäver - PARTIKEL)

2) synonym till första ordet, välkänt från bibelcitat (5 bokstäver - GRAND)

3) lägg till tre bokstäver i slutet av andra ordet och få ett storslaget adjektiv  (8 bokstäver - GRANDIOS)

4) rimord till tredje ordet; och ger dig vila på operationsbordet (6 bokstäver - NARKOS)

5) kasta om bokstäverna i fjärde ordet och bilda ett språk (6 bokstäver - NORSKA)

6) så heter flickebarn på språket som du fick fram i femte ledtråden (4 bokstäver - PIKE)

7) kasta om bokstäverna i sjätte ordet och bilda ett litterärt begrepp (4 bokstäver - EPIK)

***

1) partikel - Inom fysiken benämning på materiens minsta delar. Inom språkvetenskapen sammanfattande benämning på oböjliga "småord": adverb, konjunktioner och prepositioner. [av latin particula, liten del, diminutiv av pars, del](SAOB)

2) grand - liten partikel; smula; gruskorn; nära besläktat med engelska grind 'mala sönder'. Bibelcitatet som omnämns i ledtråden är från bergspredikan (Matteus 7:3-6): "se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget", d.v.s. att påtala andras brister men inte se sina egna fel.

3) grandios - som genom sina mäktiga mått, eller proportioner, eller former, gör ett imponerande intryck, storslagen, storvulen [av italienska grandioso].(SAOB)

4) narkos - allmän bedövning (medelst narkotiska medel) vid operation, sövning; äv. om tillståndet att vara sövd; motsatt: lokalbedövning. [av grekiska nar´kosis, 'känslolöshet', 'förlamning'] (SAOB)

5) norska - tillhör den västnordiska grenen av de nordiska språken (de båda andra är isländska och färöiska). Norskan står dock svenskan närmast vad gäller uttal, ordförråd och syntax, trots att svenskan historiskt sett tillhör den östnordiska grenen. I modern norska förekommer två olika språkformer, nynorsk och bokmål. 

6) pike - barn av hunkjønn ; ennå ikke voksen person av hunkjønn. [av norrønt píka 'småjente', muligens via gammelsvensk pika, fra finsk piika 'tjenestejente'] (NAOB)

7) epik - berättande diktning, en av de litterära grundformerna vid sidan av lyrik och dramatik. [av tyska Epik; efter grekiska epicos, av epos - 'ord', 'berättelse'] (SAOB)

************************************************************

Veckans smakbit på söndagar hämtar jag från den pågående romanen "Oscar Waos korta förunderliga liv" av Junot Diaz.


  De körde österut. På den här tiden hade städerna inte fått metastaser och blivit kaiju, de plågades inte av de rykande, myllrande utskott som kallas kåkstäder; på den här tiden slutade städerna abrupt. Ena sekunden befann man sig mitt i det tjugonde århundradet (nåja, tredje världens tjugonde århundrade i alla fall) och i nästa sekund kastades man hundraåttio år tillbaka i tiden, ut på de böljande sockerrörsfälten. Övergången mellan stadierna påminde mest om någon maskinell realtidsomkopplargrej. Månen, har det sagts, var full och ljuset som öste ner fick eukalyptusträdens löv att se ut som spöklika mynt.
  Världen utanför var så vacker, men inne i bilen...

lördag 16 januari 2021

Offra våra barns framtid för våra bröder

BOKBACKEN
Dag 11

  Det ödesmättade citatet som inleder kvällens inlägg uttalas av andra generationens Lekholm, matematikern Carl Lekholm, som ett direkt känsloutspel riktat mot den misslyckade faderns oförtjänster. Han ansåg att faderns förlustaffärer åsamkade honom och hans bröder en irreparabel möjlighet till högre utbildning, och att det var ett Lekholmskt släktdrag - att tvingas offra sina barns framtid för att rädda sina bröders. 

  Ungefär vid den konfrontationen, efter nära tvåhundra sidor, växer romanen enormt. Fram tills dess hade jag förbrukat en hel del av mitt tålamod på den omständliga berättarstilen och den gammalmodiga (men samtida) språkdräkten. Ovanan av att läsa svensk text från 1920-talet kräver ett stort mått av koncentration.

  Jag kan inte låta bli att använda en liknelse för att beskriva metamorfosen som Gustaf Hellström åstadkommer i berättelsen. Efter halva boken kändes det som om jag satt i en grånött eka och drogs av strömmarna lite hit och dit - en palaver här; en psykiskt sjuk syster där, och ett skuldbeläggande däremellan.

  Sen förflöt det tjugo år och romanen övergick i den nya tiden. Här har tredje generationen Lekholmare uppnått fyrtioårsstrecket och de återförenas i samband med farfar Lekholms hundraårsdag. Nu byter romanen karaktär. Plötsligt är jag medresenär på släktträdets fregatt, vittnesmålen och texten flyger fram. Råseglen fylls av de fyra bröderna Lars, Kalle, Sven och Tages levnadsöden och det sätt som författaren väver in deras individuella särdrag och livsval i historiebeskrivningen av det svenska samhällets utveckling. Tack vare Kalle Lekholms återkomst från Amerika så tillförs även andra perspektiv på samtiden.

  Trots att boken började i förnedring och ekonomiskt elände så framställer Tage en nykter sammanfattning när de samlas för släktmiddagen:
- Vi får väl komma överens om att, vad oss Lekholmar beträffar, det stora schackpartiet, som glädjen och sorgen spelar på vår släktbräda, åtminstone för närvarande står så, att det ser ut som det skulle sluta med remi. De två kontona har jämnat ut sig. Hugget som stucket. En släktmedlems olycka och sorger har uppvägts av en annans framgångar och glädje.

  Men romanen har (dessvärre) inget lyckligt slut ... 

Den enda bok jag kan jämföra med, i min långa skönlitterära konsumtion, som gett mig en lika stark finish är "Öster om Eden" av John Steinbeck. Det gjorde det svårt att betygsätta helheten.

SLUTBETYG: Boken får 4 av 5.

fredag 15 januari 2021

Snörmakare Lekholm får en idé

BOKBACKEN
Dag 10

  Så har jag inlett årets Helmet Lukuhaaste (Helmets läsutmaning). Liksom i min egen lista ingår det femtio kategorier som ska avklaras. Jag deltog för första gången under 2020 och tänker genomföra den i år också. Jag valde att inleda med den kanske originellaste kategorin - I boken finns ett yrke som numera är sällsynt eller helt har försvunnit. 
  En viktig anledning till att jag valde nedanstående roman är mitt ursprung. Jag växte upp i skånska Vinslöv som ligger strax väster om staden Kristianstad, i vilken romanens handling mestadels äger rum. Dessutom förekommer det mängder av karaktärer och referenser som är kopplade till regementen i staden, och min far var under min barndom kapten vid Wendesregementet A3 i Kristianstad.

Helmet-lukuhaaste - Kategori 20 - I boken finns ett yrke som numera är sällsynt eller helt har försvunnit
Vald bok: "Snörmakare Lekholm får en idé" av Gustaf Hellström.
(Bonnier, 1966. [Bokklubben Svalans extravolymer])


  Boken är en släktkrönika över tre generationer Lekholm. Med utgångspunkt i olyckorna som drabbar Snörmakare Lekholm. 
  En snörmakare var en hantverkare som tillverkade finare snören och band, snoddar, fransar, galoner, gage, ligatur, band (speciellt sidenband) och liknande. Snörena tillverkades på speciella vävstolar med trampor. (SAOB)

  Idén som blir Lekholms drivkraft handlar om att få sina barn att ta studenten. Något som var mycket ovanligt bland hantverkarfamiljer för den tiden (1850-talet). 

  Första delen handlar till största delen om att snörmakaren försöker betvinga påståenden som sprids om honom, dels att han är en toffelhjälte och blivit kallad nöt av sin hustru och dels att folk tvivlar på att han fått medalj för delaktighet i slesvig-holsteinska kriget. Historien går ut på att han bara förvärrar sakernas tillstånd i sina försök att stå upp för sin rätt. Bland annat driver han väldigt hårt att brodern Oscar ska bli läkare. I själva verket utnyttjar brodern snörmakarens beredvillighet att skänka riksdaler för dennes utgifter. Han har också, liksom nästa generation har, problem att kontrollera sitt alkoholintag.

  Mitt "kära" Kristianstad beskrivs så här i boken:
Ty det var ingen vanlig stad, i vilken hans och hans fäders vagga stått. [...] 
På kunglig befallning, som en fästning och ett värn mot svenskarnas infall och härjningar i den rika danska provinsen Skåne, hade den byggts på en sank ö, omfluten av en flod, som varje år dränkte de kringliggande maderna i vatten och kom hela nejden att se ut som en sjö.
Det var ingen vacker stad och vacker hade den heller aldrig varit. En stram och militärisk rektangel med fyra snörräta gator på längden, två bredare och två smala, lika många och lika snörräta tvärgator på reglementerade avstånd korsande långgatorna, allt omgivet av en hög fästningsvall med redutter, bastioner, kanaler, kasematter och metertjocka namnchifferkrönta portar.

(Min anmärkning: mader betyder slåtterkärr, redutter och kasematter är befästningsanläggningar)

  Första delen av romanen leder slutligen fram till farfar Lekholms förnedring och ekonomiska förfall. Fortsättningen återkommer jag till i nästa inlägg.

För 200 år sedan

BOKBACKEN Dag 13 Min läslogg innehåller som tidigare beskrivits 154 böcker. Ett fåtal av dessa är skrivna före 1900-talets början. Den äldst...