Oäktingens blod

BOKBACKEN
Dag 15

  Ytterligare en bok med intressant kvinnoperspektiv. Jag har avslutat boken "Allt detta tillhör mig" av Petra Hůlová. Handlingen är förlagd till Mongoliet och läsaren får följa fyra generationer kvinnor. Det är min tredje bok i Helmet-lukuhaaste.

Helmet-lukuhaaste - Kategori 16 - I boken lever man utan elektricitet
Vald bok: "Allt detta tillhör mig" av Petra Hůlová.
(Rámus, 2012. Översättning: Sophie Sköld.)

  Vi får följa familjemedlemmar inom två chalch-klaner (chalch är den dominerande folkgruppen i Mongoliet). Men ganska snart går det uppför läsaren att de fyra döttrarna inte har samma pappa. Två av dem räknas som erliits (bastarder).
  Zaja för inledningsvis talan i boken, faktiskt sträcker sig hennes berättelse över mer än halva boken innan vi får någon annans version på händelser, avsikter och utfall. Zaja har en kinesisk far och denne var tidigare affärskompanjon till Tuleg, som Zaja räknar som sin pappa. Hennes berättelse är enormt subjektivt färgad vilket man bli klar över i de senare kapitlen.

  Familjen lever enkelt. Pappan har hästar, får och getter och bedriver handel ibland. Mamman sköter tältet och alla sysslor där. Samtidigt som Tulegs mor också är en del av konstellationen. Men hemligheterna är många. Hur har Zaja och systern Nara (som har en rysk far) kommit till? Vilken relation har Zajas mamma med sina systrar? 

  Pappan drar sig undan allt mer, efter att äldsta dottern dör i samband med en ridtävling. Men blir något mer närvarande när den yngsta (och biologiska) Ojuna föds. 

  Boken blir definitivt intressantare ju fler sömmar som synas.
* Livet i skolan som elev och sedermera som undervisare i densamma.
* Kontakterna med den biologiska fadern.
* Livet i huvudstaden Ulaanbaatar för mostrarna och systrarna Zaja och Nara. 
* Och så småningom livet för den fjärde generationen, Zajas dotter Dolgorma.

  Jag tycker generellt att kvinnoperspektivet är så mycket genuinare i den här boken än i exempelvis Eileen Changs "Ett halvt liv av kärlek". Men jag har problem med berättarstilen. Det är en alldeles för simpel komposition. Ska jag ens fundera på att ge 4,5 eller 5 i betyg måste den innehåller något mer i den vägen.

  Jag har även en personlig åsikt om huvudpersonen. Jag tycker boken borde fått en annan centralfigur. Det är mer "ormkvinna" över Zajas syster Nara, och hon är också en oäkting. Den kluvna tungan som berättar i det långa första kapitlet hade passat in bland hennes karaktärsdrag.

SLUTBETYG: Boken får 3,5 av 5.

****************************

  Jag har redan lämnat Mongoliet bakom mig och sitter sedan sextiden i en skåpbil tvärs över Japan. Jag har påbörjat boken "En katts resedagbok". Veckans "Smakbit på söndagar".

 "Jag undrar hur många av Japans katter som har sett Fuji i verkligheten. Det kan inte vara så många, bortsett från dem som bor här i trakten.
  Vår silvergrå skåpbil var som en förtrollad vagn. Varje gång jag klev in i den bar den mig till någon plats där jag aldrig hade varit förr.
  I den stunden var vi utan tvekan världens främsta resenärer. Och jag var världens främsta resekatt."