fredag 5 februari 2021

Räkenskapens dag

BOKBACKEN
Dag 19

  Det blir inte alltid som man trott. Jag är egentligen ingen vän av publicerade dagböcker, eftersom de vanligtvis saknar mottagare (till skillnad mot en brevväxling). Men Oates dagböcker var illustra.
  Bildspråk är viktigt inom poesin. Sammanhang och tematik likaså. Jane Hirshfield är en välkänd ecopoet och det var den Hirshfield jag hade förväntat mig i samlingen "Ledger". Nu visade det sig att hon även gjorde upp med sitt eget liv och döden, och det blev lite för privat för min smak. 

  Två böcker med andra skepnader än de förväntade.


Rolands poesiutmaning - Bok 3 - tema luft
Vald bok: "Ledger" by Jane Hirshfield
(Knopf Publishing Group, 2020 ; in Europe - Bloodaxe Books Ltd, 2020)

******

  Mina bokval tycks följa samma röda tråd - att spara det bästa till sist. Jag tror aldrig att jag läst så många böcker på rad med så svaga inledningar och så starka avslutningar. Även Jane Hirshfields diktsamling steg i mina ögon under dess avslutande tio dikter. Bland dem hittar vi titeldikten.

  Samlingen är indelad i sex sektioner. Det är inte helt enkelt att definiera dem. Förutom den avslutande delen som helt klart är ett ekopolitiskt inlägg.

  Den första delen handlar mycket om livets slumpmässighet men också om de ting, organismer och händelser som inte går att återfå. Ett par av dikterna är rätt fyndiga.
  Dikten "Chance darkened me" inleds:

Chance darkened me

as a morning darkens,
preparing to rain.

It goes against its arc,
betrays its clock-hands.

  Den första (lite) agiterande texten i boken är "Today, Another Universe". Lägg märke till hur ordet the star smygs in. 

...
Today, for some, a universe will vanish.
First noisily,
then just another silence.

The silence of after, once the theater has emptied.

Of bewilderment after the glacier,
the species, the star.

******

  Andra delen är lite mer spretig, även om tonvikten ligger åt det samhällspolitiska hållet. Här överraskas jag av både ironin och humorn i ett par av texterna.

Falcon

...
Today I and the unhooded bird
that sits on my head
are looking in different directions,
I into the blurring past, he into the blurring future.

...
How close to human
must the breathed-in air come
before it develops a sense of shame or humor?

Each day the falcon's view a little clearer.

******

  Tredje delen är väldigt personlig och samtidigt mycket ojämn. Ett par intressanta dikter blandas med några väldigt konstiga. Bland de bättre finns en längre prosadikt som leker med ordet interruption och samtidigt fungerar som en uppräkning. Den idén återanvänder hon i ett par av bokens avslutande dikter. Men min favorit bland de personliga poemen är "My dignity", som bitvis raljerar över åldrandet.

My dignity

...
I know I will someday say to my dignity:
It's all right, I know it is time,
leave if you must, live elsewhere.

Take with you, like a good sous-chef,
your towel-wrapped knife and whetstone,
your luck-bringing ladle.

******

  Fjärde delen var klart osammanhängande. Här förekommer det aforismliknande, korta dikter och haikus. Några texter är märkligt spekulativa. Åter igen är det fyndigheten som triumferar. Dikten "Things Seem Strong" påminner väldigt mycket i stilen om den ovan nämnda "My dignity".

Things Seem Strong

...

Knock, knock. Who's there?
I am.
I am who?

That first and last question.

Who once dressed in footed pajamas,
who once was smothered in kisses.
Who seemed so strong
I could not imagine your mouth would ever come to stop asking.

******

  Femte delen är kort (åtta dikter) och sorgsen. Den avslutas med en treradig dikt, en åminnelse till Jane Hirshfields nyligen bortgångna syster.

******

  Sen kommer vi till den bästa delen, den sjätte. Tio intressanta texter. Här får stråkarna utrymme och pukorna låter. Ekopoesin är stämgaffeln och Jane Hirshfield är dirigenten. Tiden rinner ut. Liggaren (Ledger) konstaterar i slutstroferna.

Ledger

...
One liter
of Polish vodka holds twelve pounds of potatoes.
What we care about most, we call beyond measure.
What matters most, we say counts. Height now is treasure.

On this scale of one to ten, where is eleven?
Ask all you wish, no twenty-fifth hour will be given.
Measuring mounts-like some Western bar's mounted elk head -
our catalogued vanishing unfinished heaven.

***

SLUTBETYG: Boken får 4 av 5.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Ur vidundrets mun

Etymologen kastar ånyo ord över er. En kaskad av bestar, kriminella och undervattensmaskiner.  Veckans tecken eller symboler: alef - första...